Om att handla åt Anna

Igår tog jag äntligen ett tillfälle i akt som jag funderat länge på. Jag var på stan och hade varit hos frisören och blivit ompysslad och strosade omkring och funderade på julklappar när en av tiggarna kom fram till mig. jag kände väl igen henne, hon har varit här sedan i våras. ”No money, I need food. Three children. Ica please”. Och vet ni, jag var ändå på väg till Ica. Så jag sa att vi kunde följas, hon vinkade dit sin dotter och skickade henne istället. Anna som hon heter, har en liten bebis och de bor i husvagn och hennes bröder är också här. Bröderna gillar cola men hon gillar fanta mer. Vi följdes in på Ica och handlade i varsin korg. Hon frågade för varje grej hon plockade ner i korgen om det var okej och det var bröd, smör, ost, tomater, gurka, kött, läsk, babyschampo och tuggummi med melonsmak. Jag plockade för mig mitt och vi gick till kassan och jag betalade för båda. Så enkelt var det.

Jag är egentligen lite kluven till att berätta om sånna här saker i sociala medier eftersom det borde vara så självklart att göra det man kan och att det kan verka som att man gör det för att få likes. Men nu skiter jag i jante och allt sånt eftersom varje gång någon annan lagt ut att de gör något så tänker jag att det är bra, jag borde göra likadant. Det går inte ge varje gång, ingen kan ge till alla och några mynt hjälper ändå inte särskilt långt. Å andra sidan behöver de pengar också och inte bara mat och kläder som ofta känns bättre att ge. Det är hursomhelst en konstig ”rättvisa” att inte ge till någon alls bara för att man inte kan hjälpa alla.

Jag kom på mig själv med att tycka att det hade väl räckt med en läsk, det är ju inte särskilt nyttigt precis. Men Anna, som inte har nånting, när hon fick chansen så ville hon se till att alla i familjen fick sin favoritsmak, inte bara hon själv.

Det är ett hårt klimat i Sverige och det är kaos i regeringen. Det går att tycka att det finns andra människor som bott i Sverige länge som också har det dåligt och det går att tycka att Rumänien borde ta sitt ansvar eller åtminstone EU. Så är det, men vi kan inte göra så mycket mer än att rösta i Sverige och i EU i det fallet. Att använda det argumentet mot att inte hjälpa de som är här och fryser och är hungriga nu är ungefär som att säga ”ät upp maten, det finns faktiskt barn som svälter i Afrika”.